Idéburen sektor

I En politik för det civila samhället (prop 2009/10:55) definieras civilsamhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Men man kan också tala om den idéburna sektorn, ideella sektorn och social ekonomi som alla betecknar samma samhällsfenomen.

Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, ekonomiska föreningar, allmännyttiga stiftelser, registrerade trossamfund, men även nätverk och andra aktörer. Organisationerna är självständiga och formulerar själva sin roll och sitt uppdrag.

 

Sektorns roller

 

Röstbärare, opinionsbildare och demokratiskola

En politik för det civila samhället (prop 2009/10:55) redogör hur sektorn spelar en central roll för demokratin som röstbärare, opinionsbildare och som demokratiskola. Den svenska demokratin har fötts ur människors ideella engagemang och den svenska demokratins historia är till stora delar också det civila samhällets historia. I rollen som röstbärare och opinionsbildare ger idéburna organisationer röst åt olika gruppers behov, värderingar och intressen samtidigt som organisationerna och dess medlemmar kan trycka på och kritisera offentliga beslut. I rollen som demokratiskola får deltagare i demokratiska uppbyggda organisationer förståelse och praktisk träning i demokratiskt beslutsfattande, mötesteknik och respekt för olika åsikter.

 

Serviceproducent

Civilsamhället har ett starkt historiskt track record utifrån ett verksamhetsperspektiv, vilket redogörs i kartläggningen Norrbottens civilsamhälle. Bibliotek, förskolor, tandvård, ambulans och hemtjänst startade alla som verksamheter inom sektorn. Civilsamhällets organisationer upptäcker ofta tidigt behov och tar ansvar för att bidra till att lösa de problem och utmaningar som finns innan offentlig sektor tar över och innan det finns ett intresse från näringslivet. Civilsamhället är också en stark serviceproducent och entreprenör för att möta de stora välfärdsutmaningarna t.ex. inom vård, skola och omsorg. Service på landsbygd drivs redan idag av eller i samverkan med civilsamhällesorganisationer på flera platser i regionen. Idéburna organisationernas verksamhet utgör också för många människor ett socialt skyddsnät. Organisationerna har ofta ett stort förtroende och når målgrupper som annars är svåra att nå för andra aktörer, exempelvis inom offentlig sektor.

 

Gemenskap

I en rapport till framtidskommissionen lyfter Tobias Harding upp gemenskap som en ytterligare roll för civilsamhället. För många människor bidrar ett engagemang i civilsamhället gemenskap och en stärkt identitet, vilket antingen kan ses som en huvudanledning till engagemanget eller något som är sekundärt, som organisationer oavsett syfte tillgodoser automatiskt. Gemenskapen kan i sin tur bidra till individernas välbefinnande och till samhällets sammanhållning.  

 

Motvikt till staten och näringslivet

Civilsamhällets självständighet och oberoende är en viktig princip för att idéerna organisationer ska kunna formulera sin idé och bedriva sin verksamhet utifrån sin egen värdegrund och utifrån självständiga beslut. Genom att använda ovanstående roller blir civilsamhället en viktig motvikt till staten och näringslivet och kan forma vårt gemensamma samhälle och påverka politiken.