Samverkan, delaktighet och utveckling av landsbygden. Tre delar som Lars Bergström från “Hela Sverige ska leva” ser som viktiga för att driva samhällsutvecklingen framåt och skapa en bättre tillvaro för människor. “I Samforma skapas band mellan många olika organisationer så att vi inte behöver uppfinna hjulet var och en för sig”, säger han.
Lars Bergströms grej i livet är byautveckling. Det började redan när han som fjortonåring helhjärtat satsade på fritidsgården i Morjärv. I vuxen ålder har han som hemvändare engagerat sig på liknande sätt, och det har gett effekt i form av en kooperativt driven butik och servicekontor i byn.
”På samma möte som den stora kedjan meddelade att de ville lägga ner butiken i Morjärv så tog vi bybor ett gemensamt beslut om att starta en egen i kooperativ form. Vi var ett sextiotal på mötet och vi lyckades snabbt få fler att engagera sig som medlemmar”, säger Lars Bergström.
Driver på för utvecklad service
Civilsamhället är en stark serviceproducent och entreprenör för att möta de stora välfärdsutmaningarna t.ex. inom vård, skola och omsorg. Service på landsbygd drivs redan idag av eller i samverkan med civilsamhällesorganisationer på flera platser i regionen. Ser man till intäkter så står den idéburna sektorn i Norrbotten för intäkter på 6,6 miljarder kronor, där 65 % kommer från ekonomiska föreningar och 20 % från ideella föreningar. Lars Bergströms betydelsefulla kunskap om landsbygdsutveckling, projektansökningar och att driva ekonomiska föreningar uppskattas av många och idag är han också ordförande i Norrbottensgruppen för Hela Sverige ska leva, som bland annat driver frågor kring utvecklad service i byarna. Det är viktigt att befolkningen i hela Sverige upplever att de är delaktiga i samhällsutvecklingen och vill bidra till den, menar han.
”Jag tror tyvärr politiker i centralorten har svårt att ta sig ut i byarna och fråga vad byborna själva tycker är viktigast. Det är under valåret man ser dem, aldrig annars. Även om byborna inte får igenom allt de önskar, så får man större förtroende för politikerna om det händer någonting”, säger Lars Bergström.
Han talar sig varm för lokala utvecklingsplaner och serviceplaner – lite torra, byråkratiska begrepp som ändå är kraftfulla verktyg för den by som vill forma sin egen framtid. Genom dem kan nämligen byarna nå fram till politiker och tjänstepersoner inom ramen för kommunernas översikts- och serviceplaner, som är viktiga styrdokument i den kommunala verksamheten och i viss mån även på regional nivå.
”Underlagen till kommunala beslut behöver komma från byarna själva och det är en viktig fråga för Hela Sverige ska leva att ta fram lokala utvecklingsplaner och analyser i så många byar som möjligt. Vi ser att i de kommuner där byborna involveras och får säga sitt, där blir det mycket bättre”, säger Lars Bergström.
Samverkansprojekt ledde honom till Samforma
Hans kontakt med Samforma inleddes i och med projektet SÖK samverkan, som syftar till att hitta goda former för samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället i Norrbotten. Ett mål för Samforma är att få till en så kallad Överenskommelse på regional nivå, ett samsynsdokument som sätter spelreglerna och stärker kopplingarna mellan civilsamhället och det offentliga.
”Nu har vi en överenskommelse på gång, och en handlingsplan. Projektet har tagit itu med många delar och de föreningar som deltagit i projektet har kunnat samlas kring viktiga frågor. Vi i civilsamhället har börjat hitta varandra. När vi får en undertecknad Överenskommelse kommer Länsstyrelsen och Region Norrbotten att se oss som en viktig part. Då blir det mycket lättare för oss i föreningarna att komma till dem och presentera idéer, de får lättare att ta idéerna till sig och kan dessutom föreslå andra samarbeten”.
Engagemang som ger ringar på vattnet
Föreningsengagemanget ger Lars Bergström en värdefull känsla av att uträtta något viktigt. Han vittnar om att byar som lyckas med ett utvecklingsprojekt ofta tar itu med fler idéer. Som exempel nämner han byn Moskosel som idag har en digital lanthandel på plats, tack vare bybornas egna engagemang, men där Lars har bistått med kunskap och hjälp.
”När jag träffade dem första gången såg jag slokande huvuden och uppgivenhet. Nu, ett år senare, med butiken på plats, ser jag stolta bybor med nya tankar om att utveckla byn vidare”, säger Lars Bergström.
I hans egen by kämpar man nu för att få till ett tågstopp vid den fullt fungerande järnvägsstationen i Morjärv, när persontrafiken kommer igång mellan Haparanda och Boden. Dialog förs med beslutsfattare på olika nivåer.
”För att komma vidare så så hjälper det inte att varje liten förening jobbar var och en för sig. En förening får gärna hitta oheliga allianser, oväntade samarbetspartners som inte är de första som man skulle tänka på. Till exempel kan sportklubben mycket väl gå ihop med kyrkan eller nykterhetsrörelsen. Det offentliga kan ha lätt att säga nej när man kommer med idéer och förslag ensam, men har man tre allierade med sig så blir det svårare att stå emot”.
Läs mer