Samformas ordförande Ylva Löwenborg har nyligen deltagit i två panelsamtal vid Social Innovation i Norr och MUCF:s kunskapskonferens för att prata om den idéburna sektorn, relationen mellan röst och service, urbana normer, social hållbarhet och innovationer.
Offentlig sektor har ett viktigt ansvar i att stärka förutsättningarna för en levande och självständigt idéburen sektor som värnar sektorns röstbärarroll. Det är en central fråga för att stärka vår demokrati och bygga en fortsatt bred samhällstillit. Ett bra exempel är vår regionala överenskommelse i Norrbotten som ger plattform för samverkan mellan sektorer och som samtidigt synliggör röstbärarrollen. Med överenskommelsen som grund skapar vi strukturerade dialoger som ger förutsättningar att lyfta upp olika perspektiv och se gemensamma lösningar för att bygga ett hållbart och inkluderande län, säger Ylva Löwenborg, ordförande på Samforma, i panelsamtalet.
MUCF:s kunskapskonferens arrangerades för åttonde gången där flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltog för att presentera aktuell forskning. Årets tema var ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling” där Ylva Löwenborg deltog i ett panelsamtal tillsammans med Seema Arora-Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet och Susanne Wallman Lundåsen, Linköpings universitet. Panelsamtalet introducerades bland annat med en film framtagen av Samforma om samhällsomvandlingen i norr och överenskommelsen i Norrbotten.
För att få en bättre inkludering och större mångfald bland idéburen sektors röstbärare behövs internt arbete menar Ylva.
Idéburna organisationer behöver vara noggranna med sin egen interna demokrati samt hitta sätt att inkludera och engagera både befintliga medlemmar och andra målgrupper. Mångfalden inom sektorn är en viktig fråga, både i form av olika typer av organisationer och den representativa mångfalden av medlemmar, volontärer, förtroendevalda. Detta är centralt för att vi ska kunna vara relevanta röstbärare.
Under panelsamtalet diskuterades även den urbana normen och vilka konsekvenser det ger för den lokala platsens utveckling.
När vi pratar om utveckling är ofta den urbana normen utgångspunkten. Städerna tillskrivs som innovativa och kreativa medan landsbygderna målas upp som motsatsen. Det dominerande tankesättet är att unga ska flytta från landsbygden till större städer. Läs gärna Lotta Svenssons forskning, som visar att många vuxna på de mindre orterna har fokus på de ungdomar som planerar att flytta och samtidigt glömmer bort eller förminskar de som försöker att bo kvar. Detta behöver vi ändra på om vi vill värna den lokala platsens utveckling och engagemang, säger Ylva.
Civilsamhällets innovationskraft
Den 27 oktober genomfördes den femte upplagan av Social innovation i Norr som detta år hade temat Omtänk, omtag, omtanke – social innovation i pandemins spår. Här deltog Ylva Löwenborg i panelsamtal om social innovation i pandemins spår tillsammans med en rad andra deltagare.
Pandemin har inneburit stora påfrestningar på hela samhället och blottlagt stora revor i välfärdssystemet. De av oss som lever i störst utsatthet har drabbats hårdast av pandemins följder. Pandemin har ökat splittringen och grupper av människor har hamnat i ett ännu större utanförskap. De barn och unga som hade det värst har fått det värre, exempelvis inte fått den utbildning de har rätt till eller fått chansen till en meningsfull fritid med kultur och idrott. Våldsutsattheten har ökat och krafter som vill begränsa fri- och rättigheter har fått luft under vingarna, berättar Ylva i panelsamtalet.
De samhällsutmaningar som sociala innovationer syftar till att möta är ofta komplexa och något som sträcker sig över olika sektorer. Den idéburna sektorn har bland annat, tack vare sin närhet till berörda människor, en god förmåga att utveckla sociala innovationer. Förutsättningarna kan dock bli bättre menar Ylva.
Viktiga förutsättningsstärkande insatser är exempelvis att utveckla villkor för offentliga bidrag och projektfinansiering som främjar organisationers innovationskapacitet. Öronmärkning, tidsbegränsning och administrationskrav är frågor som påverkar organisationernas möjligheter att prova nya lösningar. Vi behöver också bredda länets innovationssystem och anpassa det för en mångfald av organisationsformer, verksamhetsmodeller och roller även inom den idéburna sektorn. En annan viktig insats är att öka kunskapen om sektorn bland offentliga tjänstepersoner och politiker. Även utvecklade samverkansstukturer och samverkansformer mellan idéburen sektor, offentlig sektor, näringsliv och akademi är centralt för en bättre innovationsförmåga.